Fika, spår, bus o hosta

Veckan som har varit har det egentligen inte hänt så mycket mer än att jag har fått lekt med Inez o Thea från i fredags, det var kul! Jag har inte haft någon hosta denna vecka heller så matte tror att jag klarar mig från hostan. Det har ju gått snart tre veckor sedan Inez o Thea fick hosta och inkubations tiden är mellan ett par dagar upptill två veckor. Men matte hon har fått kennelhosta eller vad det nu heter på människor. Hon hostar titt som tätt och stör min sömn! Inte bra får se om matte får gå till veterinären?

Nu har jag oxå bestämt att det är vår alla päls skall av och då menar jag all! Matte o MM gör allt för att försöka karva bort den men men en liten collie har jätte mycket päls så det kommer ta lång tid att få bort den. Matte tog till ett otrevligt trick i eftermiddags , hon lyfte ner mig i badkaret och badade mig! I och för sig ganska skönt men det kan man ju inte visa utan jag tog till hela artelleriet med att först försöka gömma mig, sedan spjärna med alla benen så matte inte får ner mig i badkaret och till slut skaka hela kroppen men som ni alla vet så bor jag hos en mästare på att inte bry sig om vad en collie tycker dvs matte är fortfarande en Besserwisser av stor dignitet! Men som hämnd efter badet bestämde jag mig för att tappa alla hår som gick under en kort tid. Så matte fick raskt ta fram dammsugaren......

Efter det så gick vi och fikade hos Gittan. Jag hälsade på Gittan och efter två sekunder såg Gittan ut som en korthårig collie oxå! Så fin blev hon, men matte och Gittan tyckte inte det så Gittan gick över till att klappa mig på huvudet! Men jag fick i alla fall en godis bit att tugga på så det var mysigt i alla fall.

                                                                  På Gittans uteplats

Efter det så bar det av ut till skogen. Matte skulle ha lagt ett blodspår i morse men blodet hade inte tinat så vi fick åka ikväll istället. Blod och rådjursklöv och matte for iväg medans jag fick ligga i bilen. Sedan gick vi en promenad men det ville inte jag för jag visste ju vad matte hade gjort! Hon tappar blod och till slut även rådjurklöven, även om det inte är lika bra som när hon tappar korv i spåret så tycker jag det är jättekul att spåra.
Så när vi kom tillbaka från promenaden så ikläddes jag spårsele och iväg det bar(det gick inte fort för jag är noga utan det jag menar med att bära iväg är långsamt och noga). Inga problem att hitta med en vinkel, det är som att köra på en motorväg, Blodet luktar lång väg så det var som vanligt inga problem. Korv fick jag vid slutet och bus med klöven. Klöven är så där men vad gör man inte för att matte skall bli glad! Och om är glad så blir det mera spår.

                                                      Gnager lite försiktigt på klöven

                                                    Här tar jag tag i den ordentligt!


//Peach är bara bäst!