Glädje med beska

Nu har det gått länge igen. Matte har opererat sitt knä och själva operationen blev väl både bra och dålig. Matte fick sova fast hon inte ville det....läkaren fann väl inget annat sätt att få en lugn stund för tänk om matte hade varit vaken vilket tjatter det hade varit på operationssalen. Jag kan bara hör mattes röst : gör inte si utan gör så, varför borrar du eller varför slipar du etc etc. Så läkaren gjorde nog alldeles rätt som knockade henne med en spruta.
När matte var klar fick hon besked att operationen hade både bra o dåliga nyheter. De bra var att menisken var fixad både på in o utsidan och att det inte fanns någon artros i knäleden. Den dåliga nyheten var att det fanns en djup spricka i brosket i leden och den skadan kan man inte göra något åt.
Matte fick stränga order att inte promenera med mig så jag har varit hos MM i 7 dygn, stackars MM hon gick ut o in många gånger varje dag. Jag tyckte det var kul så jag struntade i att bajsa och då fick jag gå ut en gång till. Men Besserwissern sa till MM att strunta i det om jag var bajsnödig så fick jag göra det när MM var ute med mig annars så fick det vänta till nästa planerade gång.
MM fick upp konditionen lite och det är ju bra för hon har börjat bli strålade nu men hon har inte blivit självlysande än, väntar med spänning på det. Matte säger att jag måste var snäll och verkligen tycka om MM nu för hon kommer att bli trött av strålningen.

Nu har det gått drygt 2 veckor och matte har fortfarande ont i knät. Hon kommer nog alltid att ha det för sprickan gör ont och det som kan lösa det är att hon byter ut knäleden eller får ett implantat och det måste bli mycket värre innan man gör något sådant. Hon har börjat och gå på sjukgymnastik det är en typ av gymnastik som man blir sjuk av eller? Konstigt namn i alla fall men jag tror att matte skall bli bättre av det vilket år som helst.....

Men jag går lite promenader med Inez, Thea och Axel och då springer jag och busar med Inez så jag får lite kul. Axel tror att han är en tuffing han försöker skälla på mig det låter waff waff löjligt hur tror han att jag skall blir rädd för det. Låter som en mygga som satt i halsen eller nått sånt. Jag drar bara upp läpparna och visar han mina hörntänder så lägger han ner men jag biter inte (Besserwissern vakar ju som en hök). Jag tror att Axel är lite nyfiken på mig och min svans för frallor har ju ingen lång fin svans så han är nog lite avis.
Igår fick matte och Sofie för sig att tappa köttbullar i skogen det var vääääldigt länge sedan de tappade något. Kul att få spåra men matte var snål det var långt mellan de tappade bullarna.

På mattes jobb skall de omorganisera vad det nu betyder tror det innebär att de tar de människorna som arbetar där och flyttar omkring dem lite typ som hela havet stormar (ni vet den där leken med stolarna som innebär att det är en stol mindre än antalet människor) det tar på krafterna också. Fast inte på mig för jag är organiserad redan.

Det beska som finns i mattes och min omgivning är en vän till oss som har blivit sjuk. Vi vet inte riktigt vad det är men det kan var väldigt allvarligt. Vi tänker väldigt mycket på vännen och hoppas kunna träffa vännen snart. Jag vill så gärna ge vår vän en stor puss som bara jag kan göra för att ge stöd och energi.

Glädjen som kom i fredags till matte mellan alla sjukhus besök för matte och hennes omgivning är att matte har fått en ny lägenhet. Vi skall flytta i maj och vi får en tomt! Jag kommer att kunna gå ut och lägga mig i gräset och titta på fåglarna. Så skönt skall det bli.

//Peach ingen flyttkarl

Snart så skall matte bli bra

Nu är det bara tre dagar kvar tills matte ska bli bra i sitt knä! Och jag får inte vara med när matte skall opereras. Det tycker jag är dåligt, jag skulle ju behöva hålla matte i handen så hon inte blir rädd......

Det har varit dåligt med förvirrade själar eller kanske inte men det har bara varit så att matte inte kan springa omkring i skogen och guida mig för det har varit snö och halt. Hon orkar inte ramla en gång till för det gör så ont om hon vrider på sitt onda knä.

Jag får väl vänta på operation och sedan att det blir vår...och isen försvinner. Tills dess så hänger jag med mina polare (matte har snott denna bild från Sofie). Axel får vara med men jag låssas att jag inte ser honom det är bäst så. Han får allt växa upp lite innan jag kommer att bry mig.

Roligast har jag i alla fall med min bästis Inez. Hon är den tuffaste fralla jag har träffat, hon tål att bli rullad av en collie. Det är inte alla som gör det.

MM är förkyld och lite hängig inte bra nu när hon skall bli självlysande....då måste man vara stark. Jag skall pyssla om henne att par dagar för matte kan inte ha mig första dagen när hon kommer hem från operationen så då skall jag sova över hos MM. Det blir bra det då skall jag verkligen sköta om MM.

Jag hoppas att det snart blir vår så jag kan få springa i skogen och leta efter människor eller korvbitar.
Och det skall bli skönt att matte förhoppningsvis blir bra i knät så vi kan börja gå långpromenader.

Så nästa gång som jag skriver så är matte frisk!

//Peach skall inte opereras